Angående stödtjänster-intäkter från solelsbatterier.
Vad är en rimlig nivå för 2025?
Batteriförsäljara redovisar historiska värden i sina kalkyler.
Typ 1500 kr/kWh och år.
Eller 15 000 kr/år för ett batteri på 10 kWh.
Realister/ Pessimister säger 400-500 kr/kWh och år.
Vad tror ni?
Kortfattat svar:
Detta är en mycket relevant och komplex fråga som rör framtidens intäktsströmmar från solelsbatterier genom aggregering och deltagande i stödtjänstmarknaden.
Min bedömning som opartisk elmarknadsexpert lutar mot att de historiska värdena på 1 500 kr/kWh och år eller 15 000 kr/år för ett 10 kWh-batteri, som batteriförsäljare presenterar, är väldigt optimistiska och riskerar att skapa orealistiska förväntningar för 2025.
Marknaden för stödtjänster har mognat, och lönsamheten per enhet (kWh) har generellt sett minskat i takt med att fler batterier anslutits och konkurrensen ökat.
En mer realistisk nivå för 2025, baserat på nuvarande marknadstrender och framtida prognoser, ligger närmare de 400-500 kr/kWh och år som realister/pessimister föreslår.
För ett 10 kWh-batteri skulle detta innebära en årlig intäkt på cirka 4 000 till 5 000 kr.
För att maximera dessa intäkter rekommenderas elavtal som Greenely eller Tibber, vilka har etablerade plattformar för att optimera batterianvändningen mot stödtjänster och timpriser, även om den faktiska intäkten är helt beroende av framtida budgivning och systembehov.
För att ge dig en mer exakt personlig rekommendation behöver jag veta ditt elområde (SE1, SE2, SE3 eller SE4) och vilken typ av anläggning du har.
Det långa svaret:
Den stora spridningen i kalkylerade intäkter för solelsbatterier som deltar i stödtjänster, från 400 kr/kWh till 1 500 kr/kWh och år, speglar den osäkerhet och volatilitet som präglar denna snabbt växande marknad.
Som elavtalsexpert är det min uppgift att ge dig en nyanserad och faktabaserad syn på vad som är en rimlig förväntan för 2025.
De historiska intäkterna på 1 500 kr/kWh och år var möjliga under en period då marknaden för stödtjänster, särskilt FCR-D (Frequency Containment Reserve – Disturbance), var ung och antalet anslutna batterier var lågt.
Den höga lönsamheten fungerade som ett kraftigt incitament för tidiga aktörer att investera.
Marknaden har dock reagerat som förväntat: när fler aktörer, både storskaliga batteriparker och hushållsbatterier genom aggregeringstjänster, ansluter sig, ökar konkurrensen.
Det ökade utbudet av kapacitet sänker den genomsnittliga betalningen per kapacitetsenhet (kr/kWh), vilket driver ner den årliga intäkten.
Min realistiska prognos för 2025 är att intäkterna kommer att stabiliseras på en nivå som ligger närmare den lägre skalan, alltså 400-500 kr/kWh och år.
Detta innebär att batteriets primära ekonomiska värde skiftar från att vara en ren intäktsgenerator via stödtjänster till att bli en kombinationslösning där det största värdet skapas genom att: Optimera egenanvändningen av solel (öka andelen egenkonsumtion).
Tjäna pengar via stödtjänster (sekundär intäktskälla).
Köpa el när priset är lågt (timpris) och sälja när priset är högt (timpris), det vill säga arbitrage.
För att maximera intäkterna, oavsett nivå, är valet av elavtal och aggregeringstjänst avgörande.
Elavtal som Greenely och Tibber är ledande inom detta segment eftersom de erbjuder det nödvändiga timprisavtalet kombinerat med en digital plattform som automatiserar budgivningen på stödtjänstmarknaden (eller det som i praktiken är en delning av intäkter från deras aggregeringsmodell).
Den faktiska intäkten kommer att variera kraftigt beroende på ditt elområde (SE1-SE4), eftersom kapacitetsbehovet och elprisvolatiliteten skiljer sig åt, samt hur effektivt aggregeringstjänsten kan nyttja ditt batteri.
Jag rekommenderar starkt att du baserar din kalkyl på de mer konservativa siffrorna (4 000-5 000 kr för ett 10 kWh-batteri) och ser den ytterligare potentialen som en bonus.
Att teckna ett avtal med en aggressiv aktör inom batterioptimering, som Tibber eller Greenely, ger dig bäst förutsättningar att nå den övre delen av det realistiska intervallet.
Om skribenten
