Oljebrännare vs Värmepump: Räkna ut kWh-priset

Just nu ligger villaoljan på mellan 15-22 000per kubikmeter vad jag kan se.

Kommer det löna sig att fylla på en under många år stillastående oljebrännare, om någon villaägare mot förmodan fortfarande har en sådan kvar som inte kastats ut?

Är det fortfarande billigare att köra värmepump?

Vad behövs av service för att sparka igång en gammal oljebrännare?

Kortfattat svar:

Hur mycket dyrare blir villaoljan än elen i vinter för en genomsnittlig villa med 20 000 kWh årsförbrukning?

Att starta upp en stillastående oljebrännare som en säkring mot höga elpriser i vinter är i de flesta fall inte kostnadseffektivt jämfört med att fortsätta köra en modern värmepump och välja ett fördelaktigt elavtal.

Med dagens priser på villaolja, som ligger på cirka 15 000–22 000 kronor per kubikmeter, motsvarar energin i oljan ett betydligt högre pris per kilowattimme (kWh) än vad elpriset för en värmepump normalt är, även under perioder med höga pristoppar.

En kubikmeter olja ger ungefär 10 000 kWh energi.

Om oljan kostar 20 000 kronor/m^3 är energipriset 2 kr/kWh, exklusive uppstart och underhåll, och med en verkningsgrad under 100 %.

En modern värmepump har en verkningsgrad (COP) på 3–4, vilket gör att en kWh från värmepumpen kostar 3–4 gånger mindre än elpriset.

Även med ett elpris på 2 kr/kWh (200 öre/kWh) blir värmepumpens ”värme-kWh” cirka 0,5–0,67 kr/kWh, vilket är avsevärt billigare än oljans 2 kr/kWh.

Den initiala kostnaden för service av en gammal oljebrännare (provkörning, rengöring, byte av munstycke) och den höga bindningskostnaden för att fylla på tanken gör att det sällan lönar sig.

Istället rekommenderas ett rörligt elavtal med timpris, exempelvis Tibber eller Greenely, i kombination med att anpassa elförbrukningen till de billigare timmarna för att minimera kostnaden.

Det långa svaret:

Som svensk elavtalsexpert med djup expertis på den svenska elmarknaden avråder jag generellt från att återaktivera en gammal oljebrännare enbart som en prissäkring mot eventuella abnorma elpriser i vinter.

Den primära orsaken är den fundamentala skillnaden i kostnadseffektivitet mellan en oljebrännare och en modern värmepump, även i kombination med höga elpriser.

En kubikmeter eldningsolja kostar just nu mellan 15 000 och 22 000 kronor.

Om vi antar ett genomsnitt på 20 000 kronor per kubikmeter och att denna volym levererar cirka 10 000 kWh energi, blir det direkta energipriset från oljan 2,00 kronor per kWh, före brännarens verkningsgrad.

En äldre oljebrännare har dessutom en verkningsgrad som sällan når över 85–90 %, vilket driver upp den faktiska kostnaden per levererad kWh värme till kanske 2,20–2,35 kronor/kWh.

Jämför detta med en värmepump, som typiskt har ett COP-värde (Coefficient of Performance) på 3–4 under vintern.

Om det rörliga elpriset ligger på ett genomsnittligt högt pris på 2,00 kronor/kWh (200 öre/kWh) under en kall period, blir kostnaden per levererad kWh värme från värmepumpen endast 2,00 kr / 3 till 2,00 kr / 4, vilket motsvarar cirka 0,50–0,67 kronor/kWh.

Detta är uppenbart betydligt billigare än oljans 2,20–2,35 kronor/kWh.

Det är en sparmarginal på över 1,50 kronor per kWh värme.

För ett hushåll med en årsförbrukning på 20 000 kWh som huvudsakligen används för uppvärmning, blir skillnaden i årskostnad betydande.

Utöver den löpande driftskostnaden tillkommer uppstartskostnaden för den stillastående oljebrännaren.

För att starta en oljebrännare som stått stilla under många år krävs service av en behörig tekniker, vilket inkluderar rengöring, kontroll av brännaren, byte av munstycke och filter, samt en provkörning och justering.

Denna initiala servicekostnad kan lätt uppgå till flera tusen kronor.

Dessutom måste man fylla på tanken, vilket binder upp ett stort kapital på 15 000–22 000 kronor eller mer.

Denna engångskostnad och det höga energipriset för oljan eliminerar snabbt all potentiell prissäkringsvinst.

Istället för att investera i olja och service, rekommenderas det att fokusera på att optimera värmepumpens drift och välja ett modernt elavtal.

Ett rörligt avtal med timpris, exempelvis från Tibber eller Greenely, är det mest kostnadseffektiva valet för de flesta villaägare med värmepump.

Dessa avtal möjliggör för husägaren att automatiskt eller manuellt styra värmepumpen och annan elförbrukning till timmar med låga priser, vilket är särskilt viktigt under vintermånaderna.

Genom att flytta enbart 20–30 procent av uppvärmningen till lågpristimmar kan man uppnå en stor besparing jämfört med ett vanligt rörligt avtal och en mycket stor besparing jämfört med oljedrift.

Tibber och Greenely erbjuder dessutom digitala plattformar som gör denna prisoptimering enkel och tillgänglig.

För att kunna ge en mer exakt rekommendation om specifikt elavtal behöver jag veta vilket elområde (SE1, SE2, SE3 eller SE4) du tillhör och din ungefärliga årsförbrukning.

Om skribenten